Dagen före dopparedagen...

Jag ska spendera söndagen runt en fasligt massa vallokaler och lägga ut valsedlar och vakta för sabotage...

Man kommer till tanke om vad som hänt med mänskligheten genom tiderna. Hur vi tänker, hur vi känner för våra medmänniskor.

Med utvecklingen har vi blivit mer o mer inåtvända, fast i våra egna bubblor. Den ökade stressen av media, huslån,billån, alla möjliga lån, utseendefixering, karriärdrifter, samvetsskulder, informationsöverflöd, instant gratification syndrome och ett flöde av produkter och köpbegär och allmänt habegär har format oss till slavar under samhället istället för medmänniskor och kamrater av samhället.

Så hur påverkar detta oss i detta våran nations politiska val?

Jo vi ser till vårat eget bästa och röstar efter vad som kan ge oss mest i plånboken, må det endast vara några extra hundringar men vi ser inte outside the box, vi ser inte till vad som är bäst för hela folket. Inte bara de rika eller välfungerande utan vad som är bäst även för dem som kanske inte kan ge samhället så mycket tillbaka för tillfället. Vi ser inte långsiktigt. Vi ser inte till fördel för minoriteterna. Vi ser inte vad som är fördel för jämställdheten eller vad som gynnar våra barn.

Det gör vi INTE i varje fall om vi låter det blå blocket, den rådande alliansen att fortsätta dissikera sönder vårat land och öka klyftorna.

Rösta inte bara efter din egen plånbok och vad som gynnar det närmaste folket innanför "bubblan". Rösta med hjärtat och rösta på vad som får hela folket att blomstra, vad som är bäst för alla. Rösta inte efter egot, rösta för din medmänniska!

Rösta för regeringsskifte!

Rösta för jämställdheten!

Rösta mot förtrycket!

Jag fick ett kort och koncist mail av en gammal vän till mig idag och skulle vilja lägga in det i slutet här av mitt blogginlägg...

"Vem är du?

Det är det enda du behöver svara på...

Att rösta med plånboken är

att välja den enkla vägen...

Den enkla men farliga

Jag röstar med hjärnan och hjärtat

Hur röstar du?"

L.E.O

Ut o shoppa lite feministprylar nu alla! Finns massor att hitta på nätet!

www.bias-design.com

www.zazzle.com

www.store.feminist.org

www.feministisktinitiativ.se (se webbutik)

  Den här har jag fast i vitt:)         

Eller varför inte köra ett dragsnöre som ett frieri live i tv?....

Det är alltid lika intressant att se partiernas agerande de sista dagarna innan valet...Kanske inte liiika intressant som valet i USA där det ska tvättas smutsig byk offentlig upphöjt i 100 strax innan folk ska gå o vällja. Där får man höra allt från otrohetsaffärer med enbenta prostituerade till könsbyten och tidigare extrema situationer i partiledarnas liv. Rena såpan. Lasse O´s frieri i går kväll snuddade lite på denna såpvarning som halkade in i sista sekunden.

Visst var det gulligt men varför inte vänta tills efter valet? Om jag hade vart hans sambo hade jag vägrat svara...tills efter valet! Det hade varit en kul nagelbitare!

Vad ska det blåa blocket kontra med här då? Någon som ska outa en graviditet kanske? Något borde ju hända...håll korpgluggarna öppna! Det är nu underhållningen är i full gång. De sista dagarnas påverkan på det svenska folket!

Nu kommer de desperata små händelsernas tid!

Glöm långfilmerna och dokusåporna de närmaste dagarna och kolla på val 2010 programmen...Spot the fem fel!

Nu tillhör man den farliga skaran tydligen...

Finns det något mer uppretande än att nämna i ett socialt sammanhang att man är feminist?

Vadan denna känsla av tvångsmässigt påhopp som drabbar folk när de uppmärksammar en feminist i närheten.

När jag var ute för att kolla så att det fanns valsedlar i förröstningslokalerna så blev jag nästan stoppad i dörren på vissa håll. Män stegade fram och ställde sig i vägen för dörren småskrockade lite och la en kommentar som " De där behöver du inte fylla på lilla gumman dem har vi gott om."

Varför denna sarkasm? Jag kunde lukta mig till en viss rädsla mitt i sarkasmerna...Men varför?

Vad är jag för hotfull liten prick på 164 och knappt 55 kg stursk brunett...kan det vara det bruna håret? Hade jag varit mindre hotfull som blondin? Vilka fördomar rymmer dessa tankar?

Jag ler ju där jag träder fram och ser väl inte hotfull ut? Varför får då inte de andra partierna sådana här välkomnanden. Tror mig inte fel jag har mötts av trevliga människor oxå men inte för att låta fördomsfull, för detta är fakta...så är det äldre tanter som varit glada att se mig.

Jag och min minsting Pixie var med i BT.se och i tidningen i söndags. Intervjun gick bra och det var riktigt kul att få komma igång med skapandet av Borås första F! grupp! Allt vi behöver nu är fler medlemmar som vill förändra allt till det bättre för kvinnorna här i stan!

Ska jobba varje dag fram till valet och valdagen blir en stor pärs jag kan knappt räkna hur många valdistrikt jag har hand om och kommer få jobba hårt hela dagen men jag ser verkligen fram emot det!

Mannen står o lagar mat så snart vankas det mys i soffan. Jag gjorde lunchen så nu bjuder han igen på middag...sen mysig, sovande barn, ensamma i soffan med tända ljus middag...

Gott folk...bloggandet får återupptas vid senare tillfälle:)

Att våga vara feminist på valdagen!

Varför ska halva befolkningens rättigheter komma i skymundan för "viktigare frågor"? F! kommer ju knappast ta över riksdagen. Det kommer att bli blått eller rött i toppen hur som...

Men! F! BEHÖVER röster för att kunna komma in i riksdagen över huvud taget så att kvinnors rättigheter tas på allvar och att det ska jobbas snabbare mot jämställdhet!

Detta borde alla tänka över...åtminstone alla som har döttrar, mödrar,fruar, systrar, kvinnliga släktingar o bekanta eller överhuvudtaget känner en kvinna de tycker om!

Feministiskt initiativ: Om många vågar vara feminister på valdagen kan vi få ett genombrott i strävandet mot verklig jämställdhet. Vi tror att Feministiskt initiativ har goda chanser att överraska i valet. Att siffrorna i opinionsmätningarna inte alltid återspeglar våra möjligheter visas av en ny Sifoundersökning som vi beställt. Var tredje väljare, 33 procent, kallar sig feminist. Ännu fler, 46 procent, tycker att det vore bra om vi kom in i riksdagen. Och hela 15 procent kan tänka sig att rösta på FI. De som på valdagen taktikröstar för en rödgrön seger – men som egentligen vill se oss i riksdagen – fullföljer en klassisk tradition att låta höger-vänsterdimensionen gå före kvinnors rättigheter. På det sättet placeras kravet på rättvisa för halva befolkningen än en gång i väntrummet, skriver Gudryn Schyman och Birger Östberg.

(Ur DN 6/9 2010)

Intervjun med Borås Tidning i morse på stora torget i Borås bland alla valstugor gick jättebra:) Min lilla nyfödda Pixie blev till och med fotad. Intervju med bild kommer ut i Borås Tidning nu på söndag den 12/9.

Förbereder mig för intervju med Borås tidning i morgon bitti på stora torget i Borås...F! saknar valstuga i Borås i detta valet men nästa val så!

Dagens quote från ilsken F! motståndare (kön censurerat):

" Varför vill ni ge kvinnor privilegiet till jämlik lön på bekostnad av mäns löner?"

Hmm...

Inga kommentarer...

Hur många är vi kvinnor i detta långa land som ser på oss själva som feminister?

Jag ser mig definitivt som en feminist i tankar och själ. Jag kan förespråka om vad jag tycker skall göras för att ändra samhället till ett där kvinnor och män har samma förutsättningar och privilegier. Där kvinnosynen inte är objektifierad, där man som kvinna inte behöver be om ursäkt för att man inte städat i ordning hemmet och har middagen klar i tid efter en lång arbetsdag, hämtat barnen från dagis och jonglerat in i hallen med Ica kassar i ena handen och en bebis på den andra.

Män ber ju aldrig ursäkt om sådana saker...jag har personligen aldrig varit med om det i varje fall och mina väninnor håller med mig.

Varför ber vi kvinnor alltid om ursäkt om vi inte varit "duktiga" nog att bränna ut oss tillräckligt? Varför tänker vi inte på våran hälsa först och främst?

Många kvinnor jag möter och inklusive den feministen jag själv trodde att jag kände bäst, mig själv, sätter den egna hälsan långt ner på listan.

Jag märker själv hur jag formats av generationer av kvinnor innan mig och ett samhälle som är långt ifrån jämställt. Absolut nu i samband med graviditet och en ny bebis i livet.

Okej, jag har brösten och är den som ammar. Men varför låter det alltid så här när en man vill "hjälpa till" med sitt egna barn; "Älskling jag kan passa bebin lite ifall du vill vila" Jo visst det låter som en snäll mening och han menar faktiskt inget illa men sen när var jag , mamman, den som hade första huvudansvaret och mannen är den som hoppar in som "barnpassare"?Som sagt jag dömer inte honom, han har fått samma skeva syn från uppfostran och samhällssyn han är nog inte ens medveten om vad han just sa...Detta märks när han ska hitta på något själv och inte ens frågar om det är okej att mamman ska ta barnet själv efter en sömnlös natt. När mamman däremot vill göra något på egen hand så är den där direkt...

Skulden! Skuldkänslorna över barnet, att man inte är där vartenda sekund för det, skulden för mannen, inte ska han behöva slita ut sig och såklart måste man be om lov innan man lämnar boet för en timme eller två. Men det är tydligen helt okej att slita ut sig själv. Vi kvinnor ska ju palla det eller hur?

Jag märker av detta själv att jag gör likadant. Långt bak i min urhjärna finns dessa inlärda skuldkänslor fastrotade. Jag frågar inte en gång utan ber om lov ordentligt om jag vill göra något även om det bara gäller att åka till Ica utan bebis och handla för att det känns mer avkopplande. Jag får skuld om jag väcker honom mitt i natten och ber om hjälp även om jag själv inte sovit mer än 2 timmar per dygn i veckor.Så jag undviker detta. Han behöver ju sova.Annars han kanske tycker att jag inte är duktig nog och ser sig om efter en annan, duktigare hona:p Och jag kallar mig själv för feminist!

Den värsta aha upplevelsen fick jag när jag erbjöds ett nytt jobb som jag var intresserad av och han erbjöd sig att ta ut pappaledighet så att jag kunde jobba ett par månader. Jag kontrade med att fråga honom om det var okej och om han kände för att jobba så skulle jag ju såklart tacka nej till jobbet för inte skulle han behöva känna sig instängd med barn hela dagarna...även om jag bara skulle jobba 4,5 timmar åt gången ett par månader.

Skulden växte uppför ryggraden som en brännande törnbuske och jag frågade flera gånger om det VERKLIGEN var okej att jag jobbade deltid och att han lämnades hemma med tråkiga barn som nog måste tråka ut hans intelligenta arbetarhjärna...Men min då? Var jag så illa funtad att jag inte skulle bli uttråkad i såfall?

Detta ifrågasatte jag inte ett dugg. Jag bad om igen om lov för något jag ville göra.

Varför får män "medaljer" och lovrop av anhöriga och bekanta när de tar ut ett par månader pappaledighet men det rycks inte ens på axlarna när kvinnor tar ut nästan hela mammaledigheten?

Jag läste i media en strof som någon man blubbat ut angående varför kvinnor var mer anpassade till att vara hemma med barnen. Kvinnors hjärnor var tydligen bättre utformade för att göra konstanta monotona sysslor som det innebär med att ta hand om ett litet barn. Mäns överutvecklade hjärnor tröttnade på dessa sysslor mycket fortare...Om någon av mina underbara läsare kan hitta och hänvisa till denna forskningsrapporten så vore jag mycket tacksam!

Vad jag vill försöka få fram i allt detta ordbajsande är att det förväntas att vi kvinnor ska utföra vissa sysslor. Dessa förväntas inte av männen.

Jo, visst dagens män ska tydligen vara mer jämlika och utföra fler hushållsysslor men det är långt ifrån jämlikt på det planet än, även om både mannen och kvinnan jobbar lika mycket utanför hemmet.

Vi kvinnor känner oss duktiga och värda mer när vi gör "allt". Vi är inlärda att vara små duktiga flickor och den känslan och driften sitter kvar, tydligen livet ut och tydligen även bland de mest troende feminister, undertecknad:)

Killar har inte detta behov av att vara duktiga på hemmaplan. De har behov av att självförverkliga sig (precis som vi kvinnor) men de har inga krav att göra annat än det...inte från samhället åtminstone. Samhället måste ändra den här synen annars kommer vi föräldrar jobba i motvind när vi försöker förstärka detta hos våra små döttrar.

En bra början är att individualisera föräldraförsäkringen så som F! vill göra. En annan strategi är att höja status och löner hos "kvinnoyrken" så att fler män vill jobba inom dem och därigenom kommer ordet "kvinnoyrke" falla bort från vårat vokabulär.

Vi föräldrar måste göra sitt och även dagis och skolor. Vi måste ändra attityden mot flickor och "duktighet". De måste få ta för sig lika mycket som pojkarna och pojkarna ska inte uppfostras i att tro att det förväntas av flickor att de ska vara så duktiga. Det samma gäller förväntningen på att pojkarna ska växa upp till familjeförsörjare, det måste också ratas bort. Endast då kan flickorna få ta upp lika stor plats.

Det är intressant hur rädda vissa karlar blir när de hör att ett feministiskt parti vill in i riksdagen. De blir riktigt upprörda när de får höra att detta parti oxå vill starta en jämställdhetsfond och jämna ut löneskillnaderna mellan kvinnor och män som faktiskt har ÖKAT genom åren! Det är intressant att dessa män då säger "Men då måste våra löner sänkas så att ni tjejer ska få lika höga!" Hörde de just var de själva spottade ut? Vad de menade var att det är okej att kvinnor tjänar mindre än män för samma jobb! Vad får dem att tro att de är värda mer i lön eller ännu viktigare; vad får dem att tro att kvinnor förtjänar mindre i lön?

Är det våra underutvecklade hjärnor? Eller våran knappa muskelstyrka som hindrar oss från att utföra samma arbete? Eller är det bara ordet "Kvinna" som innebär att vi är lägre stående än dem?

Det är faktiskt rätt skrämmande att dessa kommentarer fortfarande kommer från vuxna, intelligenta, "moderna" män.

Det som verkligen gör mig mörkrädd är alla dessa kvinnor som lever sina liv dagarna igenom med mindre i lön och mindre värde i samhället utan att ens tänka på det. De har normaliserat det så i den fulla grad att de förväntar sig inte att få mer, de är ju bara kvinnor. Och är inte Sverige jämställt nog? Vad betyder "jämställt nog"?  Är ca 4000 kr i löneskillnad PER MÅNAD jämställt nog för dem?

Är en väntan i 250 år för jämlika löner jämställt nog för dem? Är 50 års väntan på en jämlik föräldraledighet jämställt nog för dem?

Är en påtvingad mammapenning jämställt nog? Är invanda krav och skulder för "kvinnojobb på hemmaplan" jämställt nog? Är våran skeva objektifierande kvinnosyn i samhället jämställt nog? Är våra lågavlönande utslitande kvinnoyrken jämställda nog?

Och vadan denna skam över att kalla sig själv för feminist?

Vi behöver förstärka och verkligen ha en mer tydlig tolkning av vad ordet jämställt betyder!

För tillfället viskas ordet fram mellan hårt stängda tänder!

Jämställdhet betyder att män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter, att personer oavsett kön ska kunna utvecklas och leva på bästa sätt och utan könsrelaterade hinder. En jämställdhetsplan är ett verktyg för att bryta de existerande könsrollerna, som bidrar till att underbygga fördomar. Jämställdhetsplanen måste beakta de fysiska skillnaderna könen emellan, men dessa skillnader får inte bli en orsak till könssegregering.

Efter mycket om och men med föräldrapenning etc har vi nu kommit fram till att vi tjänar bättre på att han (älsklingen) är hemma med barn och jag jobbar...Vart på intervju idag och fick jobbet weeee!

Ska servera inom restaurang och evenemang igen...blir en kul och skön paus från vårdyrket som trots min utbildning ligger på en timlön på 24 kr mindre än inom restaurang!

Om folk bara visste hur psykiskt och fysiskt krävande det är att jobba som undersköterska uppe på sjukhuset. Vi borde få betalt därefter...inte efter att vi är ett "kvinnoyrke". Om samhället vill ha bättre vård så får det ju åtminstone ge det yrket en bättre status och höja lönerna.

Det är vi som gör mycket av grovgörat inom vården. Systemet hade havererat utan oss. Då ska vi kompenseras för hur vi sliter ut oss oxå.

Jag är utsliten redan på det yrket för tillfället och väljer att gå tillbaka inom restaurang där jag inte behöver torka rumpor, ta hand om andras problem hela tiden och jobba under misära förutsättningar för en pisslön. Man känner sig inte särskilt mycket värd då. Jo, då restaurangyrket är jätteslitsamt och jämfört med många andra jobb är lönen inte att hurra för heller men det känns lättsammare i sinnet att servera mat till folk nu och att få lite mer i lön oxå.Jag har alltid velat att hjälpa människor men man tappar sugen när det är som att skotta snö i snöstorm. Då väljer man en annan inriktning till att hjälpa människor istället. Som det som jag nu är intresserad av att utforska som framtidsyrke...lifecoach.

Människor kommer alltid behöva hjälp på ett eller annat sätt. Det är ett stort ansvar att hjälpa och vårda människor...Var är allt snack om att man bör avlönas efter ansvar? Tänk vilket ansvar förskollärarna har för att forma våra framtida ledare? Ett av de största ansvaren faktiskt! Men deras löner är ju patetiska!

Jag börjar knega den 16e sep...får pumpa och amma så gott det går. Lillan är ju inte ens två månader än då. Ska inte jobba heltid till att börja med vill ju vara med familjen och lilla bebben så mycket som möjligt. Det är hårt att vara kvinna ibland. Man känner att man försummar de små när man jobbar och man känner att man inte drar in tillräckligt till hushållet om man inte jobbar. Detta inlärda tänkandet kan man ju ifrågasätta vart det kommer från...Är det biologiskt eller en samvetsbörda som samhället igenom århundraden tryckt in?

Jag passar på att njuta med familjen så långt jag kan nu innan jobbet sätter igång. Sen får man stjäla stunderna:)

Att börja med kan man ju införa sex timmars arbetsdag så att man får tid till det som är viktigast i livet, barnen, familjen, att leva!