Nu e magen på maxnivå tror jag definitivt annars kommer jag snart bryta ett revben:)

Hormonerna stormar får kokande känslor i alla kroppsdelar och även i sinnet till och från...Sen tycker älsklingen att jag ser ständigt vild i blicken ut...på ett bra sätt;)

Det känns som att vi står i en otroligt lång kö för tillfället...Svårt att planera in dagarna...vi väntar bara och har inte en aning om när den lilla bestämmer sig för att det ska vara dags...Snittet gör att man bli mer nojig för det får ju inte sätta igång för långt av sig självt då...Älsklingen har sagt att han slår vad om att den kommer inom en vecka. Han har gått och blivit hormonellt synsk nu oxå;)

Han plockar och donar...vill ha allt fixat o klart innan bebben kommer. Han är värre än mig och det är ju jag som ska bygga bo.

Han säger att det borde skrivas böcker om hur män är gravida med:) Han har haft halsbränna, viktuppgång, humörsvängningar (gölle), utslag:p, kelsjuka och bygga bo beteende:) Hoppas han inte får njursten eller nåt när vi åker in o ska föda oxå...Brorsan spydde ju när hans tjej vart gravid och jag vet många killar som gått upp i vikt och haft humörsvängningar...Vad orsakas detta av?

Idag blir det praktiska ärenden som ska göras innan allt blir av...I morgon kommer äntligen kidsen tillbaka från campingresan:) Saknat dem så!

Ska se om det blir surfväder i helg oxå..Liiiiite blåst kan vi väl få!

(Nu spricker jag snart:)

"Räddare i nödentröja" :)