Det är en sådan där dag då man slungar sig bakåt mot ett mjukt underlag och nästan är för rädd för att blunda ifall man glömmer att andas. SÅ trött är man bara.Vaknade med halsont och lätt feber och frossa imorse. Toppen på kakan efter att blivit hemskickad med penicillin från läkaren igår för min 111e Urinvägsinfektion den här graviditeten. Tre skolavslutningar från och med kl 8 i morse varav två hade samma präst med samma predikan. Sen tillbaka till Vårdcentralen efter att ha dumpat småttingarna hos sin pappa. Var tvungen att lämna blodprov och se att infektionen inte nått njurarna.

Sen med sambon som ÄNTLIGEN fått tid hos en ortoped (som sjukskrev honom i 3 veckor) får väl se om försäkringskassan from hell godkänner det, jag menar killen kan ju fortfarande tala och tänka och det räcker tydligen ...Framåt kl fyra i eftermiddag lunsade två trötta människor hemåt (en på kryckor). Shit! tvättid idag...Låt oss mysa lite först:)

Sen totalkollapsade jag i badet och vaknade av att vattnet var kallt. Frossa, febrig och eländig...

Nej, min fantasi idag är sisådär. Jag kan blott klaga:) Barnfria i kväll tänker vi inte göra mycket mer än att falla in i varandras armar på soffan och bara vara.

Studenterna har tagit över staden och vi lämnar frivilligt över den till dem. Varsågoda! Lev när ni kan och välkomna till vuxenvärlden!

Knock yourselves out!