Se på en femåring....har han/hon något av det ovan? Mnjaeee...kanske inte. Vi lärs in från tidigt stadie hur vi ska bete oss i samhället annars blir det ju kaos...eller?

Dokumentären är uppe för ännu en filmningssekvens nästa vecka, då kommer regissören med crew upp hit igen och vi ska filma ett snäpp till...Jag har ju skrivit ljudslingorna som ska läggas på i studio senare i Malmö men vi ska sätta oss och brainstorma lite , regissören och jag över hur vi ska kunna korta ner vad jag skrev. Tydligen spydde jag ut lite för mö.

Det känns mest som en hel del finslipningar nu för att få ihop slutet efter åratal av filmande känns det som:)

Etiska rådet på SVT vill ha lite trygganden om att jag inte lämnas ut för mycket...hallå det är ju en dokumentärfilm!

Det blir ju som att hålla tillbaka på en orgasm...Får inte gå hela vägen bara känna hälften den här gången:p eller hur...

Det här är ju vårat konstverk. Regissörens skötebarn och mitt liv...hur ska man kunna censurera det?

Så vi bestämde oss för att jag skulle få berätta hela min historia utan censur och på så sätt få med oss publiken och kanske även det etiska rådet:)

Sen vill jag börja föreläsa och släppa en bok...Jag vill som tidigare sagt nå ut till dagens unga tjejer och ge dem en tankeställare...kanske till och med några killar kommer att lyssna. Jag vill inte att min historia ska gå till spillo. Den ska finnas där för att så ett frö hos andra. Sa till min äldsta killpolare häromdagen att jag är rädd för att bli en ny Linda Rosing...Då sa han att det inte var något problem så länge jag inte blir en ny Carolina Gynning:) hahaha!

Nej, tack vill inte bli någon wannabe...jag nöjer mig hellre med att bli en pionjär:)

Det kommer skramla loss när den här filmen släpps...Jag känner för att blåsa skiten ur vissa människors syn på (vad det nu är filmen handlar om;)...

Och deras syn på människor som sticker ut och är annorlunda...det är ju trots allt sådana människor som sätter färg på världen och utan dem hade det varit en ganska trist och fantasilös plats.

Värna om deras existens!

Jag vill slå ett slag för människor som gått igenom rejäla prövningar och slått sig igenom och kommit ut på andra sidan som de kämpar de är. Kan inte alltid vara lätt för personer som glidit fram på ett bananskal hela livet att förstå...

Jag vill ge unga tjejer en ny bild på sig själva att de bär på en ofantlig inre styrka och att de tror att de är svaga på grund av medias och samhällets hjärntvättan av dem. Vill få dem att se på sig själva med helt nya ögon och vara stolta över sig själva och framförallt ta för sig av livet!

Sist av allt kan man tänka på det etiska i det hela konceptet som nog många kommer ifrågasätta när de ser filmen. Det blir en prövning för publiken. De får kämpa emot sina egna fördomar och kanske till och med konfrontera de fördomar som de inte trodde att de hade.

Kan bli svettigt för många:)

Jag vill skaka om....Jag vill blåsa skiten ur den invanda etiken ,det trångsinta allmäna hyfset och allt det andra meningslösa tjafset som styr vårat trista samhället.

 Älska din nästa men tänk "outside the f#ing box"!

Ni var måååånga som röstade och därför väger det tungt! Pixie vann över Lycka med 57,7 % och som den lojala bloggare som jag är så blir det natuligtvis Pixie som den lilla kommer heta i första namn:)

(Det var även fästmannens favorit)...

Börjar gilla mer o mer att kalla honom för min fästman!

Glöm nu inte börja rösta i nästa omröstning och gissa när lilla Pixie kommer!

God morgon allihopa nu kör vi!

Den 19 juni vigdes kronprinsessan Viktoria och istället för den planerade bojkotten av kungabröllopet så blev jag friad till mitt i månskenet på Skrea strand i Falkenberg på romantiskt vis i kärleksskimmer. Han gick ner på ett knä och bad mig att gifta mig med honom:)

Ja, jag sa såklart JA!

Så nu kommer man istället alltid komma ihåg när kronprinsessan gifte sig:)

Befinner mig på rosa moln just nu...Lämnar lite foton från våran lilla weekend trip som började som en kidnappning och slutade i min älsklings armar:)

För att bara få det klart...jag nobbar det kungliga bröllopet idag.

Morsan hennes syster och systerns fru har champagne och snittkväll framför teven men jag total vägrar.

Detta innebär inte att romantiken är död.

Älsklingen kom hem i eftermiddags viftandes med en nyckel och sa "gör dig i ordning"...packa !

"Packa,vad då? svarade jag förbryllat" nyvaken ur min höggravida slummer med en bebisfot som utstickande till höger fick magen att se helknasig ut.

"Mja, packa åtminstone ner dina badkläder och tandborsten."

Tandborsten! Det betyder övernattning såklart...Sen gav han mig ett sådant där illmarigt skevt leende...

Så nu har jag packat och väntar att han ska bli klar i duschen, så drar vi..Vart har jag ingen aning...och främst av allt varför är det sådant hemlighetsmakeri:)?

Jag vet inte vad han ska göra med mig men jag kommer definitivt in och bloggar om vad som hände i morgon...för jag antar att vi är tillbaka då...kidsen kommer ju på kvällen.

Det här blir kul....tror jag haha!

Ha ett gött bröllop framför teven! Och se "the royal JAWS" bli ett:)

Sitter och grubblar.

Regissören för dokumentären har gett mig i uppdrag att börja skriva mer på manuset till det som ska läggas som bakgrundsljudslingor. Vi ska göra en provljudsinspelning om två veckor sen blir riktiga inspelningen senare i Malmö.

Manuset kräver att jag går tillbaka i tiden och gräver i mitt förflutna. Tar upp vissa trauman och händelser och fördjupar mig och beskriver dem så noga som möjligt. Skrev non stop i går eftermiddag, sket i att korrläsa det och bara mailade över det till honom. Det gjorde för ont för att läsa igenom det. I går kväll smög  jag in och filade till lite stavfel etc.Kände mig helt skakig efteråt.

Det är otroligt hur mycket man kan trycka bort för att fortsätta leva framåt.

Ibland känns det som man lever ett helt annat liv nu än man gjorde då. Som man dog och föddes på nytt.

Visste inte att det skulle bli en sådan smärtsam födelse dock.

Allt hade med överlevnad att göra. Vad starka vi människor är egentligen. Vi kan tycka att vi är svaga men vi bär på en inre styrka som kommer fram i hårda stunder. Detta betyder inte att det är behagligt dock.

Jag är glad för alla erfarenheter men sörjer alla förluster...

Det är dock nödvändigt ,ja väldigt viktigt att det här "manuset" kommer fram i filmen. Publiken behöver den, jag behöver den och alla övriga oxå.

Efter att ha författat den känns allt så skört igen och smärtsamt klart.

Min elefanthud har för en kort stund förvandlats till något så tunt och skirt som vingarna på en fluga.

Det är mitt ode...Det är mitt testamente till mina barn.

Det blev ett lyckat barnkalas på bowlinghallen idag. Båda tjejerna var rockabilly dressade med bandanas o beehives:) riktigt söta! Födelsedagsbarnet, mja hon fyller inte förrän 3e juli men då är inga hallar öppna, hade riktigt skoj. Det var sju glada tjejer och en ännu gladare kille i truppen. Efteråt blev det hamburgare, pommes, grönsaker och läsk och all glass de orkade äta och en massa sång och presenter. Från bowlinghallen fick födelsedagsbarnet en bowlingkägla i present. Kan verkligen rekommendera upplägget och personalen på Bowlinghallen vid Boråshallen! Barnen orkade en hel timmes bowling och fick bättre resultat än min onyktra omvårdnadsklass fick när vi var där:p

I morgon blir det solglasögonshopping med minstingen och bad. Sjuåringen är på dagskollo.

Någon som ska förbi Almenäs i morgon och vill fika? Ring mig!

Rubriken åsido...

Har en väninna som snart ska till att kalva...på normal väg. Själv använder jag blixtlåsmetoden och låter dem karva sig in den vägen. Jag har dock fött normalt en gång. Det blev såpass omöjligt och långdraget att jag bestämde mig för att köra ett alternativt sätt de följande gångerna.

Genom åren har man dock fått höra en del om män och kvinnors skräck inför den "normala" förlossningen och nu återigen kom det upp på tapeten genom min sprickfärdiga väninna:)

Fråga en kvinna vad hon är rädd för inför förlossningen så får du oftast svar som "rädd för smärtan", "rädd för att spricka", "rädd för att tappa kontrollen" och liknande. Fråga en man så får du lite mer ytliga svar oftast: "Rädd för att aldrig mer få upp den om jag kollar ner mellan tjejens ben", "Rädd för att svimma av", "Rädd för att hon skiter på sig"...

Japp ni hörde korrekt...en av de topp tre orosmomenten i grabblägret är "rädd för att hon skiter på sig". Mitt ex hade en kompis som drog detta lite väl långt. Han tog upp sin rädsla under hela sin sambos graviditet. På kräftskivor, födelsedagar, fikastunder, herrmiddagar etc, etc. Killen var verkligen livrädd för att se sin sambo skita på sig under förlossningen!

Sambon skrattade lite skevt åt det hela och klappade honom på huvudet. Vilka myror i skallen lyckades han nog inte plantera hos henne dock?

Strax efter hennes förlossning hängde ju hela kompisgänget otåligt med den "gyllene" frågan i luften: "Hur gick det med bajset?", "blir det separation nu?".

Jo.då lite bajs hade det tydligen kommit enligt grabben men han sken som en sol och hade bara fullt upp om att prata om sin nyfödda fantastiska dotter så det hade inte riktigt bekommit honom.

Orosmomentet kvarstannar dock hos dagens blivande förstagångsfäder. Frågan är dock, varför? Varför är detta det första en kille tänker och oroar sig för när det gäller förlossningen? Det är liksom omöjligt för oss tjejer att hålla tillbaka på någon som helst kroppsvätska när man har ett bowlingklot som manglar sig ut genom en öppning som en citron. Det går knappast att knipa i den situationen. Tro mig det är inte så kul att ligga där och tappa kontrollen heller.

Min egen personliga historia, och detta är INTE varför jag valde kejsarsnitt efter första födseln trots att jag inte kan förneka att det var till en fördel.

Jag var otroligt förstoppad de tre sista månaderna med min första dotter. jag åkte in och fick megalavemangen á la en halv liters klyxor och drack laxermedel. Allt min mage lyckades åstadkomma var ett litet kurr och bubbel efter det. Det var tvärstopp! Men inte på förlossningsdagen. Min man skrockade gott (den killen hade humor) och var tvungen att göra mig medveten under den värsta värken att "Nu du älskling är du inte förstoppad längre, din lunch från tre månader tillbaka tittade just fram." Hjälpte ju inte direkt att min läkare mellan mina ben var blott 30, såg ganska så bra ut och rätt så nyutexaminerad. Vid det laget hade jag föredragit en närsynt gammal gråhårig gubbe som förlöst cirkus 1000 kvinnor innan och knappt brydde sig.

Jag var ung och ville bara ha en papperspåse över skallen.

Hur som...

Mitt råd till dessa stackars oroliga grabbar är håll er uppe vid er tjejs huvudsida under det sista skedet på förlossningen och ge fan i att kolla ner då. Se din tjej i ögonen istället och hjälp henne igenom smärtan. Du kommer aldrig mer att se på henne på samma sätt, true! Det föds en helt ny vördnad och respekt för henne efter detta. Vad hon kan åstadkomma och hur otroligt stark hon är. Oroa er istället för vilken syn hon får av er när ni bubblar om massa ytliga orosmoment. Nu har ni chansen att visa framfötterna grabbar!

Detta är eldprovet!

Lite skit har inte dödat någon!

Nja eller mja rättare sagt. Efter sett brorsan rida vågorna idag blev jag rätt så sugen på att slänga mig i plurret men det är nog lite kämpigt att paddla fram på den här magen. Det var några år sedan jag surfade sist men nu har jag gett mig den på att nästa sommar ska jag börja om igen. Måste skaffa ny våtdräkt tills dess dock.

Har spenderat helgen ute hos päronen med sambon på kusten. Vi lär nog dra dit oftare i sommar för att rymma från staden och få lite havsluft innan bebben kommer. Det blev grill igår kväll och födelsedags fest hos stora syrran sen idag havstur med brorsan och hans fästmö som oxå är på smällen:) Älsklingen och jag njöt i fulla drag av havet och salta vindar och varandra.

Sitter och väntar in att kidsen ska komma från sin pappa inom kort. Första sommarlovsveckan och aktiviteterna måste hållas igång. Jag har två små energiska tjejer som inte nöjer sig med innedagar. I morgon ska sjuåring på sommardagsäventyrskollo eller vad de kallar det:) På tisdag firar hon födelsedagskalas på bowlingen med tjejerna i klassen och hennes ex-pojkvän:) Sen drar vi nog med barnen ut till kusten senare i veckan.

Jag har en fotning att boka in i veckan uppe i Mariestad på en höggravid, högtatuerad underbar tjej och ska träffa en mycket gammal vän i Göteborg som är nere i veckan på besök. Sen blir det svärföräldrarna på söndag:) Vi kan nog fylla ut den här veckan med ser det ut som.

Ska bara samla tankarna efter helgen och filosofera lite över något som berör mig så återkommer jag med ris och ros eller rent av trakasserier:p